Nu har min morbror med familj o syrran med familj vart här. Det blev ganska intensivt o det enda jag har gjort är o spela spel med dem små :D Haha! Underbart egentligen, men Isabellh är till exempel väldigt bestämd av sig o allt ska vara så som hon vill annars tjurar hon :P Emelie gick o satte sig i mitt knä när vi spelade spel o Simon satt i mitt knä när vi åt. Först ville han inte äta, men sen frågade jag om han ville smaka bara o så o sen gick det utav bara den. Ananaspajen blev godkänd, mer än det till o med! :D Härligt!

Nu är det definitivt att syrran inte kommer på examen. Det finns tydligen ingen lösning på problemet. Detta anses tydligen som ett problem o jag kan säga att jag känner mig bortprioriterad. Det är inte första gången som detta händer o man har vart med om det så mkt innan så man mår illa på det! Att hon i julas sa att "vad som än är så kommer jag på din examen!" O vad händer då, jo att man hoppas o räknar med det för att sen bli besviken. Då känns det som om hon inte bryr sig, men jag ska hela tiden ställa upp o va där för henne. Jag kan ju säga det att efter ett tag så lär man ju tröttna på det! Tyvärr, men så är det nog för alla om man inte känner sig uppskattad!

Nu ska jag snart knoppa!

/ Kramis